Naturvårdsverkets har yttrat sig över Trafikverkets inriktningsunderlag inför kommande statlig transportinfrastrukturplanering. Och det är ingen trevlig läsning för Trafikverket!
Naturvårdsverket avstyrket underlaget eftersom de anser att det behöver ta mer hänsyn till Sveriges klimatmål, luftkvalitetsmål och övriga nationella miljömål.
På Naturvårdverkets hemsida kan man läsa följande:
Sverige har sedan 2017 ett klimatpolitiskt ramverk som består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Klimatramverket innebär bland annat att klimatpåverkande utsläpp från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent år 2030 jämfört med 2010.
För att nå Sveriges beslutade klimatmål måste klimatfrågan genomsyra alla relevanta politikområden. Naturvårdsverket anser att den statliga transportinfrastrukturplaneringen, och därmed inriktningsunderlaget, har stor betydelse för samhällsutvecklingen och möjligheten att nå de nationella miljökvalitetsmålen.
Naturvårdsverket avstyrker det remitterade inriktningsunderlaget, och menar att det behöver utvecklas, främst inom följande delar:
– Utvecklingen av transportinfrastrukturen behöver tydligare bidra till att klimatmålen, och övriga nationella miljökvalitetsmål kan nås.
– Transportinfrastrukturplaneringen behöver utgå ifrån att det krävs en kombination av åtgärder och styrmedel inom tre utpekade områden för att utveckla tillgänglighet samtidigt som klimat- och andra miljömål kan nås. Dessa områden är minskat trafikarbete med energiintensiva trafikslag, ökad andel förnybara drivmedel och mer energieffektiva fordon. Infrastrukturplanerna kan bidra till att påverka trafikarbetet och elektrifieringen av transportinfrastrukturen.
– Trafikverkets basprognos är inte lämplig som grund för transportinfrastrukturplaneringen eftersom den baseras på en kraftig ökning av vägtrafikarbete vilket motverkar miljökvalitetsmålen.
– Det är angeläget att undanröja de hinder i regelverket som Trafikverket anser finns för att bredare arbeta med, och finansiera åtgärder och styrmedel som påverkar efterfrågan på transporter och att befintligt transportsystem kan användas effektivare än idag.
Naturvårdsverket anser inte heller att miljökvalitetsmålet Frisk luft beaktas i inriktningsunderlaget. Någon koppling mellan dubbdäck, vägslitage och partikelhalter görs till exempel inte, trots att detta har stor betydelse för den lokala luftkvaliteten.
Naturvårdsverket saknar också analyser av på vilket sätt den samlade effekten av olika inriktningar i statliga transportinfrastrukturplaner påverkar möjligheten att nå mål kopplade till biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster.
Samtidigt behöver stadsmiljöavtalens budget utökas väsentligt. Stadsmiljöavtalen är den infrastrukturåtgärd som bidrar till både ökad tillgänglighet och till att miljömålen nås i städer och tätorter. De behöver också kopplas till miljökvalitetsmålet Frisk luft
Det är inte första gången Naturvårdsverket kommer med svidande kritik mot Trafikverket. Vi i nätverket Tvärnit Södertörn har flera gånger lyft upp den kritik som Naturvårdsverket har levererat gällande motorvägen Tvärförbindelse Södertörn.
Och det är inte bara Naturvårdsverket som tycker att Trafikverket är helt fel ute när det gäller Trafikverkets förslag på inriktning för nationell transportplanering. För några veckor sen skrev 18 forskare inom hållbar mobilitet, transporter och transportplanering en debattartikel där de kritiserar förslaget. Så här skrev de:
Tyvärr baseras Trafikverkets förslag på en tveksam prognos som pekar på fortsatt kraftig trafiktillväxt, bland annat 27 procents ökat bilresande till 2040. För att nå klimatmål förlitar sig Trafikverket på biodrivmedel och snabb elektrifiering.
[…]
Regeringen behöver ge Trafikverket i uppdrag att arbeta med åtgärder som kan påverka val av transportsätt och leda till effektivare användning av befintlig infrastruktur. Vidare behöver förutsättningarna för Trafikverket att samverka med kommuner och regioner klargöras, så att bredare planeringsåtgärder kan bli en del av den långsiktiga transportplaneringen.
Sammantaget krävs det ett omtag och ett nytag. Flera möjliga handlingsinriktningar behöver beaktas, och mer utrymme behöver ges till den viktiga politiska diskussionen om framtidens hållbara transportsystem. Den nu gällande planen sträcker sig till 2029. Något eller några års framflyttning av en ny plan leder till markant mindre problem än om den hastas fram med fel inriktning byggd på ett bristfälligt underlag.
Det framgår med allt större tydlighet att regeringen behöver agera och ge tydligare direktiv till Trafikverket så att klimatmålen ska vara överordnade. För det verkar inte vara något som Trafikverket gör på egen hand.
Tvärnit Södertörn 
